Memoria - Kritiken

...lulls you into its rhythms, gives you the sparse outlines of an intellectual framework, then hits you with the full weight of accumulated lyricism that must be pure cinema.

“Memoria” is a sensory experience, but it takes a performer like Swinton to amplify Joe’s technique.

... a hypnotic, unquantifiable, occasionally inpenetrable sonic odyssey from a unique cinematic voice.

...a beautiful and mysterious movie, slow cinema that decelerates your heartbeat.

...djupt egensinnig och fullständigt absorberande, ett sällsynt och mycket välkommet exempel på att filmkonsten fortfarande kan överraska.

...en vacker, meditativ och extremt långsam, på gränsen till tålamodsprövande, film fylld av mysterier att grubbla på. Kanske är hela filmen en hallucination?

...en filosofisk meditation som ibland utmanar tålamodet, men samtidigt är så lekfull och egenartad att det konstigt nog aldrig känns pretentiöst.

Apichatpong Weerasethakul følger sit eget filmiske drømmespor i en fortælling, hvor kollektive og individuelle erindringer synes at smelte uforklaret sammen.

Tilda Swinton er som altid magnetisk...

...ett mästerligt mysterium om det osynligas närvaro.

...this captivating film introduces Apichatpong Weerasethakul's meditative, otherworldly filmmaking to a much wider audience.

...Weerasethakul leaves us trembling on the edge of uncertainty, providing just enough terra firma to keep the viewer engaged while leading them deeper into the realms of the unknown.

...transforms "exploding head syndrome" into an offbeat odyssey.