Here’s a movie about interpreting another movie, and through his structure and style, Ascher asks the audience to interpret Room 237, too.

It’s the best movie about a movie we’ve seen in ages.

It's an essay in interpretive heresy and critical dissent.

...bevæger sig stilsikkert mellem banale observationer til bastante konspirationer.

Resultatet är, helt oavsett, en och annan aha-upplevelse och ett flertal ta sig för pannan-ögonblick - och nästa gång man ser ”The shining” kommer det garanterat att vara med helt nya ögon.

En sak är klar, du kommer få svårt att se "The Shining" med samma ögon igen. Men förvänta dig inga svar av "Room 237", den väcker bara ännu fler frågor.