The personae of Will and Tom are strikingly restrained, both in their conception and performance: there is an attractive humility and restraint at work, a quietism.

...ett bildpoem om campande outsiders.

Foster has rarely been better.

...føles som en autentisk skildring af det fattige udkants-USA, som Debra Granik portrætterer i øjenhøjde, uden medlidenhed eller voyeurisme.

Ibland är det gripande...

Skådespelarprestationerna är fenomenala, och filmen blev en av mina Sundance-favoriter i år!

Granik visar lagom mycket förståelse för den vilsna och sköra faderns trauma, vilket är filmens stora styrka.